writtenbysandra

Snart bott här i Kalmar i en månad och det är riktigt fint i lägenheten nu, några smådetaljer som fattas och som behöver fixas men det får bli när man har lite mer pengar. I övrigt har allt varit upp och ner och tillbaka igen.
Allt som hänt runt omkring flytten samt jobbproblem, relationsproblem och lååång distans från vänner och familj har gjort det rätt kämpigt nu det sista. Jag kan inte direkt påstå att jag känner mig speciellt välkommnad av kommunen Kalmar och deras jävla bestämmelser men jag försöker ta det som kommer och hoppas på en bättre lösning senare. När det gäller relationsproblemen verkar de för tillfället ha lagt sig men man vet aldrig och jag får se lite hur det blir med den saken också. Det jobbigaste med att vara arbetslös här borta är att man är så jäkla ensam och visst det finns telefon men det är inte samma sak och jag är egentligen inte så mycket för att snacka i telefon, vill mycket hellre prata direkt med personen. Hemma i Värsås brukade jag underhålla mig med tv:n och det är väl samma här med med skilladen att jag nu bara har fyran och sexan och jag börjar redan tröttna lite på deras tv:tablå. Det är liksom samma skit som visas hela tiden. Men de är smällar man får ta när man är arbetslös och inte vill binda upp sig på flera årigt tv:abonnemang.

Har gått två dagar intro på äldreboendet i huset brevid och trots att det känns väldigt rörigt just nu så tycker jag ändå att jag har fattat det hela rätt ok med tanke på att jag bara varit där i en dag å en kväll. Till och med flera vårdtagare har sagt det samma till mig. Men nu kommer man då till frågan när de kan tänkas höra av sig igen, jag har nämligen ingen som helst aning. När ska deligering fixas å när ska jag få inloggningar, koder osv. Vet typ inget om det. Hoppas jag får jobba mer snart i alla fall så att jag kommer in i det hela för det blir så mycket lättare då samt att jag får lite sysselsättning. Det skulle seriöst räcka med bara några timmar någongång ibland, det skulle göra sådan skillnad. Som moder min sa så är det ju inte konstigt man blir lite deppig å ledsen när man går igenom så många förändringar och samtidigt får gå hemma själv så pass mycket som jag gjort eftersom man går å tänker på allt då, och då blir allt mycket värre.

I helgen blir det att åka hem till Skövde igen och jag ska försöka planera upp tiden så att jag kan träffa så många vänner som möjligt och att i alla fall lite försöka ta igen tiden som jag missat det senaste. Behöver komma ut bland igenkännligt folk nu känner jag. Sedan blir det tandregleringen med mera. Kanske en lite tripp till Jönköping å hälsa på en viss miss strand också. Hoppas på en bra helg i alla fall.

Som sagt är allt upp och ner just nu och jag vet nästan inget känns det som, och jag hatar att inte veta för det är bland det jobbigaste som finns. Nu blir det til att sitta å spendera kvällen framför kanal sex samt kanal 4 vid halv åtta.

Tjoflöjt!